Sekretessbrytande bestämmelser

En sekretessbrytande bestämmelse är en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut.

Sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut om vårdnadshavare/elev (efter mognadsbedömning) ifråga samtycker till utlämnandet. Uppgifterna kan även lämnas ut om det finns sekretessbrytande bestämmelser som kan tillämpas. En sekretessbrytande bestämmelse är en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar. 

I 10 kap. och 25 kap. Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) regleras sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretessen. 

Nödvändigt utlämnande

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL).
Detta innebär att en myndighet (t ex skolan) får lämna ut uppgifter som behövs för att den utlämnande myndigheten (skolan) ska kunna fullgöra sin verksamhet. Ett exempel på detta är när grundläggande information lämnas till andra barns föräldrar på skolan om pågående kränkande behandling. Syftet med bestämmelsen är att en myndighet och dess personal ska kunna sköta sina uppgifter. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt.

Tillsyn eller revision

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer (10 kap. 17 § OSL).
En uppgift får alltså lämnas till en myndighet (t.ex. Statens skolinspektion och JO) som behöver informationen för att utöva tillsyn över den myndighet (skolan) där uppgifterna finns. 

Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL).
Ett exempel på uppgiftsskyldighet är att personal i elevhälsan eller övrig personal i skolan får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Denna anmälningsplikt innebär att de som omfattas av den måste ge socialnämnden de uppgifter som kan vara av betydelse för att de ska kunna utreda ett barns behov av stöd och skydd (14 kap 1 § Socialtjänstlagen). Uppgiftsskyldigheten till socialtjänsten gäller även om någon annan gjort anmälan eller om eller om socialtjänsten inlett en utredning på eget initiativ. (14 kap 1 § Socialtjänstlagen och 6 kap. 12 § Patientsäkerhetslagen). Du är således skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen av ett barns behov av stöd och skydd.

Sekretessbrytande bestämmelser (inom skolan)

Sekretessen hindrar inte att en uppgift om en enskild lämnas från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd. (25 kap. 13a § OSL) 
Detta innebär att skolläkare, skolsköterskor och logopeder kan lämna uppgifter till den skolpersonal som inte själv arbetar inom elevhälsans medicinska gren, om det krävs för att en elev ska få nödvändigt stöd. Mottagare av uppgifterna bör i första hand vara personal som arbetar inom den del av elevhälsan som avser psykologiska, psykosociala eller specialpedagogiska insatser (psykologer, kuratorer och personal med specialpedagogisk kompetens). Det kan dock inte uteslutas att även personal inom annan särskild elevstödjande verksamhet behöver ta del av sådana uppgifter, t.ex. rektor eller lärare. En förutsättning för sekretessgenombrott är att den som tar emot uppgiften verkligen behöver denna för att kunna bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att elevens behov av stöd kan tillgodoses. Som exempel kan nämnas att personal inom elevhälsan med specialpedagogisk kompetens måste ha viss information om en elevs sjukdom eller skada för att på ett ändamålsenligt sätt kunna bedriva den stödundervisning som är nödvändig för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla betygskriterierna.

När det är möjligt ska samtycke inhämtas från vårdnadshavare/elev, innan en uppgift lämnas från skolläkare/skolsköterska/logoped till annan skolpersonal. Denna bestämmelse ska alltså bara användas när samtycke inte kan inhämtas, t.ex. på grund av att eleven eller elevens vårdnadshavare motsätter sig ett uppgiftslämnande. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt och endast i de undantagsfall då en allvarlig situation inte kan lösas på annat sätt än genom att uppgiften lämnas ut.

En uppgift får lämnas bara till skolpersonal som arbetar inom samma myndighet som den skolläkare/skolsköterska/logoped som har tillgång till uppgiften. I Uppsala kommun innebär det att uppgifter, enligt denna bestämmelse, får lämnas inom utbildningsnämnden.

Vissa pågående brott

Alla medborgare har en lagreglerad skyldighet att avslöja/anmäla vissa allvarliga brott som är ”å färde” det vill säga pågående brott (Brottsbalken 23 kap. 6§). Bestämmelsen avser endast de grövsta brotten som exempel mord, dråp, grov misshandel, rån och högförräderi. Om brottet redan har fullbordats finns inte längre någon skyldighet att avslöja det.

Vittnesplikt

Skolsöterskor och logopeder omfattas av ett s.k. frågeförbud enligt 36 kap. 5 § Rättegångsbalken. Detta innebär bestämmelser om att du inte får vittna om uppgifter som de anförtrotts i sin yrkesutövning. Trots detta har du skyldighet att vittna i vissa brottmål, t ex i fråga om brottmål där minimistraffet/det lindrigaste straffet är ett års fängelse eller om det handlar om försök till brott där det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. 

Detsamma gäller om brottet riktas mot någon som inte fyllt arton år och om brottet avser något av de brott som uppräknas i 3, 4 och 6 kap Brottsbalken.

Frågeförbudet gäller dock inte i LVU-mål. I dessa mål är skolsköterskan/logopeden alltså skyldig att vittna.Här bryts frågeförbudet för den som har anmälningsplikt angående barn som far illa i vissa typer av mål – nämligen mål om besöksförbud enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § Socialtjänstlagen eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. I dessa mål blir därmed psykologer, vare sig de arbetar i allmän eller privat verksamhet, skyldiga att vittna om sådant som de är skyldiga att lämna uppgifter om till ansvarig socialnämnd.

När det gäller misstanke om brott som är så allvarligt att det ger minst ett års fängelse har en psykolog rätt att bryta mot sekretessen genom att göra en polisanmälan om brottet. Vid utredning av sådana brott är du också skyldig att svara på frågor från såväl polis- som åklagarmyndigheterna. Exempel på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt och grov misshandel. För brott som riktats mot barn gäller det alla brott mot liv och hälsa i 3, 4 och 6 kap. Brottsbalken. Observera att det rör sig om en rätt att polisanmäla, inte någon skyldighet.

Vid misstanke om att någon är på väg att begå rattfylleri, hindrar inte Offentlighets- och sekretesslagen en anmälan om misstanken till polismyndigheten (se 10 kap. 19 § OSL).

Generalklausulen (gäller ej skolläkare, skolsköterska och logoped)

Generalklausulen - en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 27 § OSL).
Generalklausulen innebär att uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter efter intresseavvägning om intresset av att uppgifterna lämnas ut uppenbart är större än det intresse som sekretessen ska skydda. Det gäller både sekretessen inom elevhälsan och den särskilt elevstödjande verksamheten i övrigt.
Generalklausulen gäller inte uppgifter från hälso- och sjukvården (10 kap. 27 § andra stycket OSL, JO 2000/01 s. 512.), dvs. skolsköterska, skolläkare och logoped omfattas inte av generalklausulen. Generalklausulen ska användas med stor försiktighet.

Uppdaterad: