Utlåtandets organisering

Hur innehållet i ett utlåtande struktureras är av stor vikt för läsarens möjlighet att förstå det.

Beroende på syfte, mottagare och sammanhang, kan utlåtandet utformas och formuleras på olika sätt.
En utgångspunkt i arbetet bör dock vara att utlåtandet ska ha en tydlig och genomtänkt disposition med väl formulerade rubriker.  Huvudrubriker kan delas in i lämpliga underrubriker, vilket gör det lätt för läsaren att orientera sig i texten och hitta tillbaka till uppgifter. Även för den som skriver utlåtandet underlättar rubriceringen eftersom det gör det lättare att se att alla relevanta uppgifter och resonemang finns med.

Nedan följer rubriker som är lämpliga att ha med i utlåtandet. 

Syfte - frågeställning

Syftet anger anledningen till att utredningen genomförts. Ett klart formulerat syfte blir en vägledning för såväl planering av utredningen som för hur utlåtandet disponeras. Utifrån syftet ska slutsatser och rekommendationer formuleras. Om syftet är oklart ökar risken för ett utlåtande som inte ger svar på de relevanta frågorna.

Bakgrundsinformation

Vilka uppgifter som bedöms relevanta beror på vilken typ av utredning som görs. Ta endast med relevant information i anamnesavsnittet. För mycket information som saknar betydelse riskerar att trötta ut läsaren och bidra till att viktig information missas. Om samma information finns på annat håll, som i en journal eller liknade, kan man hänvisa till den och endast skriva en kort sammanfattning i utlåtandet.

Tydliggör varifrån informationen kommer, det vill säga uppge källorna. När det gäller utredningar av elever i skolan finns flera olika informationskällor: vårdnadshavare, pedagogisk personal och eleven själv, samt skriftligt material i form av pedagogiska kartläggningar, IUP och åtgärdprogram. Det kan också finnas tidigare gjorda bedömningar och utredningar som kan vara viktiga delar i bakgrundsinformationen eftersom de kan tjäna som jämförelsematerial till den nuvarande situationen. 

Testmetoder och utredningsgång

Beskriv hur utredningen lagts upp, vilka test eller andra metoder som använts i datainsamlingen samt datum för respektive aktivitet. I redovisningen av använda test bör det ingå en beskrivning av vad respektive test avser att mäta.

En viktig funktion med en detaljerad beskrivning av utredningen är att göra det lättare för läsaren att följa förloppet.

Observationer i testsituationen

Elevens beteende i testsituationen ger viktig information som sedan kan användas i tolkningen av olika utsagor och prestationer, till exempel testresultat. 

Logopeden bör vara medveten om att testningen skapar en speciell situation som gör att vissa barn kanske beter sig helt annorlunda än de vanligtvis gör. Var noga med att inte dra bestämda slutsatser om elevens beteende i vardagen utifrån beteendet i testsituationen. Däremot kan hypoteser formuleras, som kan prövas mot annan information.

Det är extra viktigt att uppmärksamma tecken på att eleven inte känner sig bekväm i situationen. Av intresse är inte bara resultatet utan även hur eleven handskas med uppgiften och situationen i helhet och hur samspelet mellan elev och testledare fungerar.

Uppdaterad: