Talängslan/selektiv mutism

Svårigheterna framträder vanligtvis i skolan. Selektiv mutism är en ångestproblematik; en individ med selektiv mutism vill prata men kan inte. Konsekvenserna av tillståndet kan bli stora då det bland annat påverkar skolarbetet och sociala relationer. Den begränsade användningen av språket (muntligt och i vissa fall skriftligt) påverkar också den språkliga utvecklingen negativt.

Språkliga svårigheter

Samförekomsten med språkliga svårigheter är hög och det är viktigt att vara uppmärksam på barnets språkliga förmåga. Eleven kan behöva stöd kring språket såväl som stöd kring talängslan. Vid behov av bedömning av språk behövs det vanligtvis anpassningar för att få fram så mycket underlag som möjligt (Centrala teamet genomför inte språkbedömningar). I de lägre årskurserna är det viktigt att se till att eleven kan följa och ta till sig den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen. För att stötta elevens läs- och skrivutveckling behöver pedagogerna ha god kännedom om vilken nivå eleven befinner sig på. Kartläggning av nivån behöver oftast genomföras med anpassningar.

Autismspektrum

Vissa svårigheter som eleven uppvisar kan förväxlas med svårigheter inom autismspektrum men orsaken till svårigheterna skiljer sig åt liksom vilka stödinsatser som är lämpliga. Talängslan och svårigheter inom autismspektrum utesluter inte varandra utan kan förekomma samtidigt. Vid samtida misstanke om autismspektrum, samt uppvisade svårigheter i skolmiljön, är det viktigt att hjälpa eleven vidare för neuropsykiatrisk utredning om vårdnadshavare godkänner detta. Centrala teamet/Barn- och elevhälsan bistår ej med remittering gällande sådana utredningar utan detta sköts av den lokala elevhälsan eller genom att vårdnadshavare gör en egen vårdbegäran.

Stödinsatser

Kunskapen kring dessa svårigheter och hur man kan hjälpa eleverna har ökat. Tidiga stödinsatser minskar risken att svårigheterna kvarstår. Insatser bör ske i den miljö där eleven uppvisar svårigheter. Insatserna utgår från den situation där eleven fungerar bäst kommunikativt. I små steg ökas sedan den kommunikativa belastningen. Det är viktigt att reducera stress i samspelssituationer och aldrig kräva att eleven talar. Personalens bemötande och anpassningar i miljön är betydelsefulla.

Centrala teamet, Barn- och elevhälsan

Centrala teamet kan erbjuda information, handledning och föreläsning till personal i skolan som möter elever med talängslani de fall då handledning/konsultation från den lokala elevhälsan inte räcker till.

Centrala teamet erbjuder handledning oavsett om den tysta eleven har diagnosen selektiv mutism eller inte. Handledning ges av logoped, psykolog och/eller specialpedagog. Beställningsblankett för ansökan om stöd finns på Centrala teamets hemsida.

Behandling

Regionen är vårdansvarig för behandling av elever med selektiv mutism. Stödet från Centrala teamet är riktat till skolpersonalen för att undanröja hinder för lärande i skolan och hjälpa eleven att utvecklas så långt som möjligt i skolan. Centrala teamet utreder och diagnosticerar inte. Elev och vårdnadshavare kan behöva individuellt stöd från första linjens psykiatri eller specialistpsykiatri (möjligheten till stöd från regionen känner inte alla vårdnadshavare till). Om elev och vårdnadshavare har kontakt med regionen kring denna problematik är det värdefullt med ett samarbete mellan skola, region, vårdnadshavare och elev för att hjälpa eleven på bästa sätt.