Resultat, tolkning, bedömning

Frågeställningen/anledningen till utredningen utgör utgångspunkten för resultatredovisningen. I resultatdelen av utlåtandet ska all data som framkommit från olika källor sammanställas och presenteras på ett överskådligt sätt.

Eftersträva att redovisningen och utlåtandet i sin helhet blir begripligt, användbart och tillgängligt för både testpersonen/vårdnadshavare och de personer som fortsättningsvis ska arbeta med eleven.

Resultatet ska uttryckas på det sätt som mottagaren bäst kan förstå, dvs. i första hand i ord. Räkna inte upp enstaka testresultat eller symtom, utan gör en tolkning av vad som framkommit.

Börja med en övergripande beskrivning av elevens sätt att fungera, beskriv de välfungerande och starka sidorna först och därefter svårigheterna. Fortsätt med mer detaljerade funktionsområden och använd underrubriker om det lyfter fram budskapet tydligare.

Om och hur de siffermässiga resultaten ska redovisas i ett utlåtande finns det olika uppfattningar om och det finns inga specifikt uttalade regler. Det är psykologen själv som avgör hur redovisningen av testresultat ska göras kopplat till utredningens syfte och frågeställning, i vilket sammanhang den är gjord och till vem eller vilka som är mottagare av utlåtandet. I den mån siffror tas med i resultatredovisningen, bör dessa alltid uttryckas i konfidensintervall eftersom ett testresultat alltid är behäftat med ett viss mått av osäkerhet.

Ett bra stöd i arbetet med att göra verbala beskrivningar av siffermässiga resultat är att använda sig av manualerna till de olika testerna eftersom de innehåller förslag på vilka begrepp som kan användas.

Tolkning av testresultat och beteendeskalor sker vanligen utifrån två infallsvinklar:

  • Interindividuell nivå – hur testresultatet utfaller jämfört med jämnårigas. En jämförelse mot normdata.
  • Intraindividuell nivå – styrkor och svagheter inom eleven; en tolkning av den individuella testprofilen.

Var noga med att skilja på vad som är fakta och vad som är tolkning av information. Ge gärna exempel på illustrativa svar – citera i så fall dessa – eller typiska beteenden.

Undvik att hänvisa till testen i löpande text eftersom detta inte är begripligt för andra än psykologer. Skriv till exempel inte ”Lisa fick sina lägsta resultat på Sifferrepetition och Bildminne”, skriv hellre: ”På uppgifter som avser spegla korttidsminne och arbetsminne ligger resultatet relativt sett lägre än på uppgifter som avser mäta ...”.

Det är viktigt att resultatredovisningen är logisk och lätt att följa med i, samt att redovisningen ger en förståelse för hur resultaten bidrar till tolkningar och slutsatser och sedermera diagnosförslag och rekommendationer. 

Bedömning

Inled bedömningen med en kort resumé med hänvisning till utredningens syfte/frågeställning. Information från alla olika källor vägs samman och utmynnar i en helhetsbedömning. Bedömningen ska besvara den initiala frågeställningen som ligger till grund för utredningen.

Det är av betydelse att ange faktorer som kan ha påverkat utredningen för att kunna ta ställning till hur reliabla slutsatserna är. Vidare är det viktigt att ange om testförhållandena avvikit från vad som anses som normalt. Andra faktorer som kan ha påverkat utfallet och som ska kommenteras är kulturella skillnader, språksvårigheter, sjukdom eller funktions- nedsättning. Om det föreligger en osäkerhet i bedömningen kan det vara motiverat att ange att utredningen bör följas upp för att kunna göra en mer säker bedömning.  

Sammanfattning

Sammanfattningen ska vara kort och täcka viktiga områden. Den är en syntes av hela innehållet i utlåtandet. Ingen ny information ska tillkomma i sammanfattningen. I denna del ska frågeställningarna besvaras och tänk på att ibland är det kanske enbart sammanfattningen som blir läst, ägna därför denna del extra omsorg.

Rekommendationer

Det är viktigt att det finns ett tydligt samband mellan utredningens slutsatser/styrkor och svagheter som framkommit och föreslagna insatser och rekommendationer.

Föreslagna insatser kan vara riktade till olika mottagare som elev/vårdnadshavare eller pedagogisk personal. Vem mottagaren är har betydelse för hur rekommendationerna formuleras.

En utredning syftar ofta till att klargöra vilken typ av insatser som behövs för att eleven ska få optimala utvecklingsmöjligheter. Föreslagna insatser ska därför vara konkreta, individualiserade och baserade på psykologisk kunskap och erfarenhet. Skriv gärna rekommendationerna i punktform för tydlighet och undvik allmänna formuleringar som ”mer stöd och uppmärksamhet”, ”mer hjälp”, ”större förståelse”.

En rekommendation kan också vara att remittera vidare för fortsatt utredning. Precisera i sådana fall vilken typ av utredning som är aktuell, t ex bedömning av logoped, specialpedagogisk utredning eller neuropsykologisk bedömning.

Ytterligare skrivtips hittar du här (PDF, 49 KB).

Uppdaterad: