Skolpsykologens sekretess

Skolpsykologens sekretess i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan regleras av 23 kap. Offentlighets- och sekretesslagen.

I 23 kap. 2 § Offentlighets- och sekretesslagen tydliggörs att sekretess råder för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen är stark och från och med 1 juli 2011 gäller även samma starka sekretess för uppgifter hos specialpedagoger. Sekretessen kan även omfatta personliga uppgifter som rör andra personer till exempel vårdnadshavare, syskon, kamrater med flera.

Skolsköterskor, skolläkare och logopeder tillhör en självständig verksamhetgren i förhållande till skolverksamheten i övrigt och deras sekretess regleras av 25 kap. Offentlighets- och sekretesslagen.

En legitimerad psykolog som vårdar, behandlar eller undersöker t.ex. en elev, tillhör hälso- och sjukvården och är då journalföringspliktig. Det innebär inte att psykologen jämställs med skolsköterska/skolläkare sekretessmässigt. Utgångspunkten för detta är att en skolpsykolog utför ett hälso- och sjukvårdsarbete som är nära kopplat till en pedagogisk skolkontext och att ett av de grundläggande syftena med elevhälsan är att få till stånd ett effektivt samarbete mellan berörda personalkategorier, t ex psykolog och pedagog, för att kunna hjälpa elever i behov av stöd.

Inre sekretess

Inom en och samma myndighet gäller ingen sekretess, utom när det finns särskilda verksamhetsgrenar inom myndigheten (elevhälsans medicinska insats). Det finns alltså inga formella hinder mot att sekretessbelagda uppgifter utbyts mellan personal inom samma myndighet. Avsaknaden av sekretess mellan psykologerna och övrig skolpersonal innebär dock inte att uppgiftslämnandet är fritt. Möjligheten att utbyta sekretessbelagda uppgifter om elever inom skolan måste ske med omdöme. Denna form av begränsning kallas den inre sekretessen.

Den inre sekretessen regleras av Patientdatalagen och innebär att personalen inom en verksamhet inte får – muntligen eller på annat sätt – lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till sina arbetskamrater. Av 4 kap. 1 § Patientdatalagen framgår dock att personal får ta del av patientuppgifter om hen deltar i vården av patienten, eller om hen av något annat skäl behöver uppgifterna för att kunna fullgöra sitt arbete.

Även om det är möjligt för skolpsykologen att lämna ut information till annan skolpersonal finns det normalt ingen skyldighet att göra det. Skolpsykologen kan lämna ut sekretessbelagda uppgifter till annan skolpersonal om personen behöver det för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Rektor kan begära att få ta del av uppgifterna om de behövs för att kunna avgöra om eleven får rätt stöd.

Andra myndigheter

Sekretess gäller gentemot andra myndigheter som till exempel BUP och socialtjänsten, vilket innebär att uppgifter i princip endast kan lämnas ut efter samtycke från eleven och/eller vårdnadshavarna.

Information om sekretess till elev och vårdnadshavare

Skolpsykologen bör i sitt arbete med eleven och elevens vårdnadshavare informera om aktuell sekretess och att sekretessförhållandena skiljer sig från de som gäller vid en utredning eller en samtalskontakt i hälso- och sjukvården i övrigt. 

Psykologiska test och sekretess

Resultatet av genomförda psykologiska tester räknas enligt Socialstyrelsens bedömning som väsentliga uppgifter för patientens vård och behandling. Det är därför viktigt att resultatet sparas i patientjournalen tillsammans med ett psykologutlåtande. Även det psykologiska testmaterialet utgör journalhandlingar och måste därför sparas.

Standardiserade psykologiska test omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det innebär att testmaterialet omfattas av sekretess även i förhållande till patienten. Sådana journalhandlingar måste förvaras så att endast behöriga testanvändare har tillgång till testmaterialet.

De uppgifter som skyddas av den så kallade instrumentsekretessen är själva testuppgifterna, det vill säga frågor, påståenden och instruktioner till patienten samt testmaterial såsom manualer, bildmaterial i stimulusböcker och testprotokoll.

Resultatet på testet omfattas alltså inte av instrumentsekretessen. En patient har därmed rätt att ta del av resultaten men inte av själva testuppgifterna.

Här hittar du information om sekretess och behörighet (Prorenata) (PDF, 71 KB).

Uppdaterad: