Vårdnadshavare och sekretess

Generellt har en vårdnadshavare rätt att ta del av ett underårigt barns patientjournal, samt rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.

I vissa fall kan dock sekretess gälla även mot vårdnadshavaren, nämligen då det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Det kan även finnas uppgifter om andra personer i patientjournalen och dessa uppgifter kan vara skyddade av sekretess.

Faktorer som den underåriges ålder, mognad, samt vad saken handlar om, har betydelse för bedömningen när det gäller om den underårige själv ska få förfoga över sekretessen. I det fall den underårige får förfoga över sekretessen, ska vårdnadshavaren betraktas som en utomstående.

För barnets bästa ska psykologen i varje enskilt fall bedöma om eleven kan ta ställning till sekretess gentemot sin vårdnadshavare. En förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har samma ställning som vilken utomstående som helst. Sekretessbedömningen dokumenteras i elevens journal.

Samtycke

Samtycke behövs för att lämna ut en sekretessbelagd uppgift. Det är den som förfogar över sekretessen som ska ge sitt samtycke till att en uppgift lämnas ut till någon annan. Utifrån elevens ålder och mognad bör ibland samtycke krävas både från den omyndige och från dennes vårdnadshavare. Då eleven själv bedöms kunna fatta sådant beslut kan det räcka med elevens eget samtycke. Läs mer här.

Samtycket kan vara skriftligt eller muntligt. Beroende på typen av uppgifter kan det vara lämpligt med ett skriftligt samtycke.

Samtycke kan även vara partiellt. Det kan exempelvis gälla en viss uppgift i en större informationsmängd eller rikta sig till enbart en adressat. Den här typen av samtycke kan alltid återkallas.

Om vårdnadshavare inte samtycker till att uppgifter lämnas ut kan det ändå finnas vissa sekretessbrytande bestämmelser (se avsnittet om Sekretessbrytande bestämmelser).

Uppdaterad: