Differentialdiagnostiska överväganden

I vissa fall framträder det i den psykologiska utredningen att det finns en osäkerhet huruvida eleven har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.

Rekommendationen är då att en uppföljning görs, med åtminstone något år emellan, snarare än att en tveksam diagnos fastställs. Grundskolan har huvudansvaret för alla elever och ett mottagande i grundsärskola kan först ske då eleven är ordentligt utredd och en intellektuell funktionsnedsättning är konstaterad.

Alternativa förklaringar av eventuellt låga resultat behöver lyftas fram och det är särskilt betydelsefullt att lyfta fram den information som motsäger diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Nedan följer några exempel.

Låg kognitiv utvecklingsnivå med en ojämn testresultatprofil
En ojämn testresultatprofil kan medföra en osäkerhet i bedömningen huruvida eleven räknas till grundsärskolans målgrupp eller inte.  När en elev uppvisar låg kognitiv utvecklingsnivå med ojämn testprofil, kan det vara svårt att avgöra om eleven skulle ha förutsättningar att nå kunskapsmålen om skolsituationen är väl anpassad.  Vid sådana situationer rekommenderas att den genomförda utredningen kompletteras på olika sätt, exempelvis genom ytterligare testning med andra kognitiva och neuropsykologiska test, fördjupad anamnestagning, inhämtning av ytterligare pedagogisk information.

Nytillkomna kognitiva svårigheter
En noggrann anamnes kan hjälpa till att bekräfta eller förkasta ett funktionsmönster hos eleven. Alternativa förklaringar till ett lågt resultat kan vara psykisk ohälsa i form av depression, ångestproblematik, kris eller drogmissbruk. Elevens mående, psykosociala sammanhang och nuvarande situation kan behöva utredas med samtal och lämpliga skattningsskalor, till exempel Becks ungdomsskalor.

Bristande uppmärksamhet och koncentration
Om det framkommer svårigheter avseende koncentration och uppmärksamhet kan det i sin tur påverka testresultaten negativt. Det kan då vara nödvändigt att komplettera utredningen genom att t ex använda skattningsskalor som Brown ADD. Det kan också vara aktuellt att rekommendera vidare utredning kring denna frågeställning.

Skillnader mellan språkliga och ickespråkliga begåvningstester
Om det föreligger signifikanta och betydande skillnader i prestation mellan språkliga och ickespråkliga begåvningstester, bör förekomsten av eventuell språkstörning utredas vidare.  Utredningen kan också lämpligtvis kompletteras med icke-verbala begåvningstest såsom SON och Leiter-3. 

Brister i motivation
Om misstanke om brister i motivation föreligger, t ex genom att eleven inte fullt ut deltar i testningen eller snabbt ger upp, bör ett ställningstagande göras om resultaten är rättvisande och verkligen är ett mått på barnets faktiska förmåga.

Trauma
Traumatiska upplevelser eller långvarig upplevelse av svår stress kan påverka elevens psykiska mående och inlärningsförmåga. Frågor om trauma och svåra livsomständigheter bör generellt vara en del av anamnesen, kanske speciellt i de fall där eleven har flyktingbakgrund.

Förvärvad hjärnskada
Det är under det första året av en förvärvad hjärnskada som den största återhämtningen sker varför det är lämpligt att avvakta med en utredning under den tiden. I den här gruppen finns det hos många en uttröttbarhet, vilken innebär att prestationer kan vara mycket ojämna beroende på när och hur utredningen sker. 

Konsultation - second opinion

I vissa utredningar är resultaten svårtolkade ur ett differentialdiagnostiskt perspektiv. Det gäller t.ex. de elever med resultat som ligger strax över och under - 2 SD från medelvärdet och där resultaten inte är entydiga.  För att säkerställa en så korrekt bedömning som möjligt bör utredande psykolog i dessa fall konsultera psykolog inom centrala elevhälsan. Detta görs genom en beställning till centrala elevhälsan.

Uppdaterad: