Elever med annan kulturell och språklig bakgrund

Vid utredningar av elever med annan kulturell och språklig bakgrund bör extra försiktighet iakttas.

Faktorer som kan påverka utredningen är exempelvis ofullständig skolgång, kulturskillnader och språksvårigheter; omständigheter som kan påverka elevens skolsituation.

Vid testning av elever med annan kulturell och språklig bakgrund är det viktigt att ta en grundlig anamnes avseende bakgrund och uppväxt i hemlandet och att tillsammans med vårdnadshavare resonera om attityder och värderingar av funktionshinder i hemlandet. I anamnesen bör också hänsyn tas till om eleven varit utsatt för någon potentiellt traumatiserande händelse under uppväxten.

Eftersom det inte finns några kulturobundna test bör stor försiktighet och noggranna överväganden göras vid testning. Tolkning av testresultat måste ske med omdöme då normerna inte är standardiserade för dessa elever. Vid de tillfällen då tolk används bör tolken vara införstådd med sin roll som språklig översättare av psykologens instruktioner för att i möjligaste mån efterlikna en testsituation med ett barn som behärskar det svenska språket.

Då det föreligger vissa svårigheter att bedöma utredningsresultat för elever med utländsk bakgrund är det viktigt att följa upp och regelbundet pröva om en förnyad utredning behöver göras efter att eleven getts möjlighet att anpassa sig till svenska förhållanden.

Elever med annat modersmål

Innan en psykologutredning utförs bör eleven ha kommit igång med det nya språket och behärska det utan större ansträngning. Det är en process som kan ta flera år och påverkas av bland annat av ålder vid ankomsten till Sverige. Vid utredning och vid samtal bör det alltid göras en bedömning om det är nödvändigt att använda tolk.

I utredningen är det viktigt att få en beskrivning av elevens modersmål och i det sammanhanget är modersmålslärarens bedömning av elevens språkliga förmågor och färdigheter av värde. Även en beskrivning av språkbytet och inlärningen av det nya språket är av vikt. Information om eventuella syskons språkutveckling kan också vara värdefull information inför en utredning.

Det behöver inte alltid bero på svagheter eller brister hos den enskilda eleven när språkutvecklingen går långsamt och skolframgången uteblir. Frågan om huruvida det föreligger en intellektuell funktionsnedsättning hos en elev med annat modersmål, utan påtagliga skador/sjukdomar, är svår att utreda. En konsekvens av detta är att stor försiktighet måste iakttas vid bedömning av en elev med annan språklig bakgrund. Särskilt svår är bedömningen då det gäller elever som har en låg kognitiv utvecklingsnivå/allmän begåvningsnivå och som dessutom kan ha en mycket bristfällig skolgång eller ingen skolgång alls från hemlandet.

Här kan du läsa mer om utredning av elever med annat modersmål (PDF, 71 KB).

Elever med traumatiska upplevelser

Elever med traumatiska upplevelser kan vara rädda för vad som ska ske i skolan. De kan te sig pratiga, störiga och okoncentrerade och inlärningsprocessen kommer inte igång. Ett barn som lider av posttraumatiskt stressyndrom kan i skolsituationen framstå sig ha en nedsatt inlärningsförmåga och intellektuell nivå, utan att egentligen ha det.

Många elever från krigsdrabbade länder bär på svåra trauman p.g.a. krigsupplevelser, flykt, förföljelse etc. För dessa elever bör bedömningen kompletteras med exempelvis enbarnpsykiatrisk bedömning. Detta är angeläget för att eleven ska få den hjälp han/hon behöver utöver ett eventuellt mottagande i grundsärskolan. För relativt nyanlända flyktingbarn med svåra traumatiska upplevelser bakom sig kan det emellertid vara angeläget att man avvaktar med begåvningsbedömning då en för tidigt genomförd bedömning kan ge en missvisande bild av elevens resurser. Bedömningen bör då vänta till dess att eleven fått adekvat hjälp.

Att tänka på

Det blir angeläget vid utredning inför ett eventuellt mottagande i grundsärskola att stor tyngd läggs vid anpassningskriterierna i relation till ”nivå-kriteriet” för intellektuell funktionsnedsättning. Flerspråkiga elever med goda adaptiva förmågor, men med låga testresultat och stora kunskapsmässiga brister (på en nivå motsvarande intellektuell funktionsnedsättning) ska inte utan vidare ges diagnosenintellektuell funktionsnedsättning, om inte förutsättningar för en genuin tvåspråkighetsinlärning har förelegat. Den låga nivån kunskapsmässigt kan då mer vara uttryck för bristande erfarenheter och bristande modersmålsstöd och ännu ej tillräckligt långt framskriden språkbehärskning i svenska.

De adaptiva färdigheterna omfattar såväl förmågan att ta hand om sig själv (ADL-funktioner i smått och stort) som förmågan att på ett åldersadekvat sätt samspela med andra jämnåriga och vuxna, uppfatta sociala signaler, fungera i grupp, ta hänsyn, lösa konflikter, osv.

Uppdaterad: