Utredning inför beslut om mottagande

I de allmänna råden finns utförligare information om processen när det gäller mottagande utifrån:

  1. När frågan om mottagande väcks
  2. Utredning inför beslut om mottagande
  3. Beslut om mottagande

En utredning inför ett eventuellt mottagande i grundsärskolan innebär ett omfattande arbete. Det kan ibland vara mycket komplicerat att fastställa en intellektuell funktionsnedsättning och i dessa fall måste det naturligtvis ställas särskilt höga krav på utredningarna som ligger till grund för beslutet.

I utredningen ska det alltid ingå en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning för att ge en så allsidig bild som möjligt av eleven. Omfattningen av utredningen och dess olika delmoment får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Utredningen ska klargöra om eleven tillhör grundsärskolans eller gymnasiesärskolans målgrupp. Först efter en sammanvägning av en omsorgsfullt gjord pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning kan en målgruppstillhörighet fastställas. Det är därför inte möjligt att endast bygga ett mottagande på en precisering av en viss intelligenskvot.

Det är viktigt att skolan fortsätter att stödja elevens lärande under hela utredningsperioden och inte avvaktar med att ge extra anpassningar eller särskilt stöd med hänvisning till den pågående utredningen.

I utredningens alla delar är det väsentligt att ta tillvara elevens och vårdnadshavarnas synpunkter.

Pedagogisk bedömning

Syftet med den pedagogiska bedömningen är att ge en allsidig och realistisk bild av elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav.

Den pedagogiska bedömningen genomförs lämpligen av personal med adekvat specialpedagogisk kompetens. I de fall eleven har modersmålsundervisning kan med fördel modersmålslärarens bedömning ingå som en del i bedömningen. Även annan personal som arbetar med eleven, till exempel assistenter, kan bidra med viktiga synpunkter.

Elevens möjligheter att uppnå kunskapskraven i skolan är beroende av många faktorer och därför avgörs kunskapsutvecklingen inte bara av de egna förutsättningarna att lära. Elevens möjligheter att utvecklas påverkas också av omgivningen, till exempel lärarnas förväntningar på eleven.Faktorer i skolmiljön kan också behöva belysas.

Det är angeläget att det i den pedagogiska bedömningen ingår en redogörelse för vilka anpassningar av undervisningen och vilka stödinsatser som har genomförts och resultaten av dessa, liksom resultaten av genomförda kartläggningar m.m. Elevens individuella utvecklingsplan och åtgärdsprogram är också viktiga underlag i den pedagogiska bedömningen.

Psykologisk bedömning

Syftet med den psykologiska bedömningen är att fastställa om eleven har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte, beskriva elevens kognitiva förmågor, samt att ge underlag för senare beslut om eleven ska läsa ämnen eller ämnesområden i grundsärskolan.

Psykologbedömningen utförs av legitimerad psykolog. Elevens svårigheter ska ha aktualiserats i skolans elevhälsoteam innan bedömningen påbörjas. Behov av bedömning ska också ha förankrats av psykolog hos elevens vårdnadshavare, som ska informeras om vad en psykologisk utredning innebär och lämna sitt medgivande till bedömningen.

Bedömningen kan bland annat innefatta en redogörelse för elevens utveckling fram till den aktuella tidpunkten (utvecklingsanamnes), testning med metodik som avser att mäta allmänintellektuell nivå, kartläggning av adaptiv förmåga samt kvalitativ analys av testningar och skattningar i relation till utvecklingsanamnesen.

Psykologbedömningen ska innehålla en diagnos med ett tydligt ställningstagande till att det föreligger en intellektuell funktionsnedsättning, och i så fall vilken grad, för att en prövning av rätten att läsa efter grundsärskolans kursplaner ska kunna ske. Den psykologiska bedömningen ska inte innehålla något ställningstagande till elevens rätt att läsa efter grundsärskolan kursplaner. Det ställningstagandet är ett myndighetsbeslut som fattas centralt på utbildningsförvaltningen enligt gällande delegationsordning och bygger på en helhetsbild av fyra olika professionella bedömningar (psykologisk, medicinsk, social och pedagogisk).

Medicinsk bedömning

Syftet med den medicinska bedömningen är att redovisa om det finns medicinska faktorer som indikerar en intellektuell funktionsnedsättning.

Den medicinska utredningen utförs av legitimerad läkare. Bedömningen ska ge en bild av barnets hälsa och bör så långt det är möjligt klargöra eventuella medicinska orsaker till barnets svårigheter och vad dessa i så fall kan innebära för barnets fortsatta utveckling. Utredningen bör också ge besked om alternativa diagnoser som kan förklara barnets svårigheter

Social bedömning

Syftet med den sociala kartläggningen är att redovisa om det finns sociala orsaker och bakgrundsfaktorer som är av sådan karaktär att de kan förklara elevens svårigheter.

Den sociala kartläggningen utförs av kurator.

Elevers utveckling, mognad och möjligheter att ta till sig undervisningen kan påverkas av sociala faktorer såväl i som utanför skolan.  Den sociala kartläggningen behöver belysa om det finns sociala svårigheter av sådan art, till exempel i elevens nuvarande eller tidigare skolgång eller traumatiska upplevelser i uppväxtmiljön, att det kan medföra att elevens kapacitet och förmågor kan misstolkas.

Uppdaterad: